Tillbaka

Pixlar och upplösning Bildskärm Upplösningen på datorskärmar varierar mellan 72-96 dpi. Min datorskärm (ca 20 tum bredbild) har 1680 x 1050 pixlar, vilket ger en upplösning på 96 dpi (1680 pixlar / långsidans bredd 17.5 tum = 96). Bildskärmens upplösning uttryckt i megapixels blir 1.8 (1680x1050 = 1764000). Om man bara ska visa bilder på skärm är alltså allt över 1.8 megapixlar i en kamera bortkastat. Nedan visas några bilder som exempel på upplösning i bild kontra skärm. Alla bilderna består av 640 x 480 pixlar och får därmed samma storlek på skärmen (antal pixlar 640 / skärmupplösning 96 = 6.6 tum = 16.9 cm). Den här är nerskalad från kamerans 2816 x 2112 pixlar. Upplösningen i bilden är alltså betydligt sämre än i originalet men högre upplösning är meningslös eftersom skärmen inte kan återge mera. Man kan förstås behålla originalbilden och i HTML ange width="640" height="480" Resultatet blir det samma, men storleken på bildfilen blir då 1252KB isf 108KB. Dom siffrorna gäller JPG-format, okomprimerat blir skillnaden ännu större. Förstorar man ovanstående bild med dess låga upplösning blir det så här: Här är däremot 640x480 pixlar klippta ur kamerabilden. Man kan säga att den visar kamerans upplösning eftersom en pixel på skärmen motsvarar en pixel från kameran. Skrivare Det är dock alldeles för dåligt med 96 dpi för utskrift på papper. Till högkvalitativt tryck rekommenderas 300 dpi. Därmed skulle en kamera med 6 megapixlar räcka till för utskrifter i storlek 24x18 cm (ett fullt A4 är ca 21x30). Då inställer sig ju genast frågan, varför har dagens billiga bläckstråleskrivare en teoretisk upplösning på upp till 9600 dpi? Det motsvarar 378 små prickar per milimeter. Säger sig ju självt att det måste till mikroskop för att se något så smått. Viktigare än en skrivares upplösning är mängden bläck i dom små bläckdroppar som sprutas på pappret. Dom bästa skrivarna har en droppvolym på 1 pl (picoliter), vilket är oerhört smått och osynligt med blotta ögat. Dom billigaste vräker på hela 2 pl -duger också bra. Att skrivarna har så hög upplösning beror delvis på att dom kombinerar flera olika bläck för att skapa en punkt av rätt kulör på pappret. Varje individuell pixel på utskriften utgörs alltså av ett antal ihopfogade bläckdroppar. Man skulle därför kunna säga att den verkliga upplösningen är den angivna dividerad med antal använda färger (färgpatroner). Då blir ju upplösningssiffrorna lite mera rimliga. Notera att det inte är självklart att utskriften blir bättre med väldigt hög upplösning på bilden -snarare tvärtom. Man kan dock gärna köra med skrivarens högsta upplösning. Utskrift av text i bitmap-format blir alltid lite taggig eller suddig i kanterna. Scanner Tumregel: Bilden ska ha en upplösning per tum som är dubbelt så stor som den rastertäthet den ska tryckas med. Om inte bilden behöver förstoras kan det därför vara lagom att scanna med 300 dpi. Scannar man från småbildsfilm måste man dock använda betydligt högre upplösning. Exempel -scanna film för utskrift i storlek 28x20 cm: Scannerupplösning 2400 dpi ger en bild på 3401x2268 pixlar (36 / 25.4 * 2400). Utskrift med 300 dpi ger då en förstoringsfaktor 8 (2400/300). Bildens bredd blir följdaktligen 36(mm negets bredd)*8 = 28.8 cm. Bilden bredd kan alternativt beräknas så här: 3401 pixlar / utskriftsupplösning 300 = 11.34 tum * 2.54 = 28.8 cm. Exempel -scanna film för visning på skärm (96 dpi): Det kan vara bra att scanna in större bild än vad man ska visa, retuchera och sedan skala ner bilden till önskad visningsstorlek. - Man vill ha en bild med storleken 640x480 pixlar på skärmen - Den bör då inledningsvis vara på åtminstone 1280x960 pixlar - Negativets bredd är 1.41 tum. 1280 / 1.41 = 907.8 - Alltså borde en scannerupplösning på 1200 dpi vara lagom - Efter retuch -skala ner den till 640x480 Bortsett från filstorlek och tidsåtgång vid scanning kan man förstås alltid scanna in med högsta upplösning för att sedan kunna använda bilden både på papper och skärm.

Tillbaka